Den underliga händelsen med tiden
Ur led är tiden. Konstant. Så har man blivit den typiska småbarnsföräldern, trött, trött, trött. Första halvåret i vår dotters liv sov hon som en liten ängel på nätterna. Visst, hon åt nån gång per natt, men sedan sov hon till halv nio på morgonen. Varje morgon. Lite skrytsamt svarade man på omtänksamma frågor "Nej, jag är inte trött, jag sover på nätterna!" Och pang! fick jag min skrytsamhet tillbakaskickad som en bumerang, landandes med en hård smäll i mitt bakhuvud. De senaste fyra månaderna har sömnen varit minst sagt kaosartad. För oss alla. Men nu kommer min tanke, den upptäckt jag gjorde inatt/imorse (fem var klockan, för oss med bebisar var det morgon, för er andra välsignade varelser mitt i natten):Tidigare när man vaknade på natten tittade man på klockan och ju mindre hon var desto gladare blev man - det betydde ju att man hade mer tid kvar att sova. Numera tittar man på klockan och vill att den ska vara mkt för det betyder att man har sovit längre. Hur skumt är inte det?
posted by Team Southeast Sweden @ 7:50 AM
0 Comments:
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home