När Fan blir gammal blir han religiös
Och när Thaa blir gammal blir hon snäll. Slängde just ur mig en spydighet till CM Garp, och insåg sedan hur ovant det kändes. Jo, det var faktiskt så, i min ungdom var jag känd för att vara elak, för att kunna ösa ur mig de gräsligaste saker och kunna sätta folk som jag tyckte behövde det på plats. Jag inser också att den period som hänsyftas, trots att det var den vildaste och på många sätt roligaste perioden av mitt liv, också var den otryggaste, den ensammaste, den vilsnaste. Insikt nummer tre: Plötsligt förstår jag vad alla menar när de säger att mobbare är de osäkraste. Nej, jag skulle inte vilja gå så långt som att säga att jag mobbade någon. Det gjorde jag faktiskt inte. Men mekanismerna bakom var desamma: distans, makt, ett sätt att själv hålla balansen genom att knuffa till någon annan.Man utvecklas helt enkelt. Som det här inlägget. Det startade som ett skratt åt en insikt, men utvecklades allt eftersom bokstäverna flödade till en radda fler insikter. Ganska allvarliga sådana. Kanske banala, men ändå allvarliga.
Och det är skönt att inse att man inte är så elak längre. Även om det var ett epitet jag ganska stolt bar då, för många år sedan, är jag ännu stoltare nu för att det faktiskt inte stämmer längre. Och det säger ju en del om mitt liv också. Det har kanske inte med ålder att göra. Det kanske ska vara så här:
När Sara blir trygg blir hon snäll.
Fast hur kul lät det? Det struntar jag i, det är min blog!
posted by Team Southeast Sweden @ 5:06 PM
2 Comments:
Jag tog det inte som en spydighet så det är lugnt...
Var lugn, när vi blir tillräckligt gamla så kommer vi att kallas bittra gamla gubbar och kärringar. Då är du tillbax till samma läge du var tidigare. Dvs den lilla elaka. he he...
/CMGarp
Å, du är så snäll som kallar mig liten :-) puss på dig!
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home