Kräks, kräks, kräks i jämlikhet
Igår ringde de till maken från dagis. "Hon kräks. Kom och hämta". Varpå maken kom och hämtade så klart.Detta samtal gav trevliga signaler tycker jag. Har annars hört många kvinnor och män beklaga sig över att i samhällets ögon är mamman fortfarande nummer ett som förälder. Det är mamman som förväntas se till att allt finns med i skolväskan och att rätt ytterkläder köps in, som förväntas baka bullar till klassförsäljningen och som, framförallt, är den man ringer till om barnen är sjuka. Pappan förväntas jobba, tjäna pengar, köra finaste bilen, men aldrig, aldrig hämta sjuka barn.
Jag fanns tillgänglig igår. Jag satt på mitt kontor, mina telefoner var påslagna och outnyttjade. De ringde inte mig, de ringde till hennes pappa. Först. Han var förälder nummer ett.
Vågar vi hoppas på att rollfördelningen håller på att ändras? Eller var det bara en engångsföreteelse, på just dotterns avdelning? Eller har de någon slags regel, den som lämnar på morgonen ringer vi?
posted by Team Southeast Sweden @ 8:36 AM
0 Comments:
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home