En smula rött
På söndag fyller jag år, och jag har idag fått en tidig blombukett av min make. En jättevacker bukett, med tre coola blommor. Tydligen tyckte floristen att den skulle gå helt i lime, men maken tyckte att det skulle vara lite höst i den. Eftersom jag nu är på ålderns höst. Han vet att jag inte är så känslig. Han hade tydligen inte använt just det argumentet till floristen, men kan ni tänka er hennes min om han hade sagt det?
Håller idag förskolelärare ännu högre än jag gjorde igår. Idag var det fotografering på dotterns förskola, och jag måste säga att jag förhöll mig rätt skeptisk till om de kunde få 8 (!) barn på drygt ett år att sitta stilla samtidigt och titta in i kameran. Men de lyckades! Är inte detta en bedrift så säg?
När Fan blir gammal blir han religiös
Och när Thaa blir gammal blir hon snäll. Slängde just ur mig en spydighet till CM Garp, och insåg sedan hur ovant det kändes. Jo, det var faktiskt så, i min ungdom var jag känd för att vara elak, för att kunna ösa ur mig de gräsligaste saker och kunna sätta folk som jag tyckte behövde det på plats. Jag inser också att den period som hänsyftas, trots att det var den vildaste och på många sätt roligaste perioden av mitt liv, också var den otryggaste, den ensammaste, den vilsnaste. Insikt nummer tre: Plötsligt förstår jag vad alla menar när de säger att mobbare är de osäkraste. Nej, jag skulle inte vilja gå så långt som att säga att jag mobbade någon. Det gjorde jag faktiskt inte. Men mekanismerna bakom var desamma: distans, makt, ett sätt att själv hålla balansen genom att knuffa till någon annan. Man utvecklas helt enkelt. Som det här inlägget. Det startade som ett skratt åt en insikt, men utvecklades allt eftersom bokstäverna flödade till en radda fler insikter. Ganska allvarliga sådana. Kanske banala, men ändå allvarliga.Och det är skönt att inse att man inte är så elak längre. Även om det var ett epitet jag ganska stolt bar då, för många år sedan, är jag ännu stoltare nu för att det faktiskt inte stämmer längre. Och det säger ju en del om mitt liv också. Det har kanske inte med ålder att göra. Det kanske ska vara så här:När Sara blir trygg blir hon snäll.Fast hur kul lät det? Det struntar jag i, det är min blog!
Inatt drömde jag...
...att vår hund (en boxer, som för övrigt inte existerar) led av "homofobi". Detta betydde inte, i mitt dåvarande tillstånd, att hunden inte gillade homosexuella, utan helt enkelt att den var rädd för människor. Ibland undrar man hur hjärnan får ihop det på nätterna.
Svindlande snabbt blir sjukt segt
Det klassiska uttrycket Tiden är relativ saknar inte relevans. Bara för att ett uttryck är välanvänt betyder det ju inte att det inte är sant, snarare tvärtom. Jag sitter här med en nätkrävande arbetsuppgift, och stör mig på all dötid jag får medan den där spindeln som skickar saker runt, runt på sitt när tuggar på mina prylar. Idisslar, är vad den gör. Långsamt. Ett klick från min sida möts med intensiv tystnad från spindelns, och min skärm blir blank. Tick, tick, sekund efter sekund. Det tar nog... ja, jag skulle vilja säga år men i själva verket kanske det är 20 sekunder (nej okej, 15 då) innan jag kan klicka nästa gång. Oerhört enerverande. 15 hela sekunder av mitt liv. Och allt jag kan komma på att göra för att roa mig under de här 15 sekunderna av inaktivitet, som att blogga, gör att processen tar ännu längre tid. Spindeln ska ju då tugga på min blogg oxå.Stackars mig.
Tänkte reta min make...
....genom att vara först att tala om för cybervärlden att vi köpt ny bil! Ha! :-)
Topp fem saker du kan göra för att bevisa att du blivit gammal
1) Köpa potpurri2) Bryta upp från festen när det är som roligast genom att säga "det är en dag imorgon också!"3) Fundera högt över hur mycket man fick för två kronor när du var liten4) Ha 500 kronor kvar på kontot och köpa lök, ägg och tvättmedel för pengarna istället för godis, sprit och dagen-efter-piller.5) Ackumulera pengar på lönekontot
Konsten att vila ut på jobbet
Jojo, det har varit lite tunt på bloggfronten i Thaa-land. Varför? Ja herregud, hur mkt tid har man med en drygt ettåring att sitta och blarra vid ett tangentbord?Nu är man tillbaka i selen igen, och än så länge är den riktigt bekväm. Att vara föräldraledig är en annorlunda upplevelse, hur ofta är man "ledig" i ett helt år, utan att vara vare sig sjuk eller ha pressen på sig att söka jobb? Innan har jag pluggat eller jobbat, ibland båda samtidigt, och ofta har man tänkt att "så skönt det vore att bara gå hemma och dra lite". Och visst var det skönt, även om det blev väldigt lite dragande för pengarna. Men nu, så taggad att börja jobba har jag aldrig varit.Snart är det lunch, så trevligt att få äta själv i eget tempo. Kanske jag tom håller mig ren hela måltiden, ja vad tusan, kanske hela dagen. Ingen som snyter sig på min axel, eller som tycker att bästa stället att torka händerna är mina byxor. Hm, nu kändes det plötsligt lite sorgligt... Hrm *ruskar på mig* som sagt, kul att få vara ren en hel dag!Största ångestfaktorn just nu är att vår dotter nu börjat sitt eget liv. Hon kommer att lära sig nya saker, saker någon annan lärt henne. Hon kommer att känna människor jag inte känner. Hon kommer att slå sig, och jag kommer inte att vara där. Hon har just tagit ett stort steg mot självständighet, och även om det är kul, så svider det lite i hjärtat. Min stora tjej...
